A Clockwork Orange

Om Ingmar Bergman uppmärksammas under året för att han föddes för 100 år sedan är det också värt att minnas att det i år är 90 år sedan Stanley Kubrick föddes, 1928. Han var en av filmmediets stora och inflytelserika bildvisionärer. Idag ifrågasätter få hans betydelse - i stort sett alla hans filmer har både kult- och klassikerstatus numera.

Bilden kom tidigt in i Stanley Kubricks liv. Redan som tonåring fick han fast anställning på den högt ansedda fototidningen Look, den viktigaste amerikanska konkurrenten till Life. Redan under de här åren blev han känd för sin bildmässiga perfektionism, vilken också skulle komma att prägla hans filmer.

När han regisserade sin första spelfilm 1953, Fear and Desire, var han endast 25 år gammal. Filmen fick blandad kritik men ledde ändå till att filmbolagen i Hollywood fick upp ögonen för hans regitalanger. Ärans väg (1957), om krigströtthet och ordervägran under första världskriget, ledde till att han ombads överta regiarbetet för Spartacus från Kirk Douglas (som spelade huvudrollen i båda filmerna), en jätteproduktion om slavupproret under romartiden. Trots framgången för filmen, både kommersiellt och konstnärligt, tröttnade Kubrick på Hollywoods arbetsmetoder och flyttade till England, där alla hans senare filmer spelades in.

Redan den första filmen där, Lolita (1962), blev en internationell och konstnärlig framgång. Namnet Kubrick stärktes ytterligare efter premiären på Dr. Strangelove – eller hur jag slutade ängslas och lärde mig älska bomben (1964). Efter flera års förberedelser, vilket utmärker alla Kubricks senare filmer, var det dags för premiären på 2001 - ett rymdäventyr (1968), en epokgörande och fortfarande imponerande science fiction-film som många anser var en av de bästa som gjorts.

Tre år senare kom A Clockwork Orange, som även den skakade om både publik och kritiker. Filmen bygger på en roman av Anthony Burgess och skildrar ett samhälle där utvecklingen resulterat i tristess, alienation och kriminalitet, inte minst utövad av ungdomsgäng liknande det som Alex är ledare för. Men samhället slår tillbaka. Frågan är: gör samhället detta på rätt sätt?