Det våras för sheriffen

Den amerikanske regissören, producenten, musikern och författaren Mel Brooks har lärt sig yrket som komiker från grunden. Att han skulle ta klivet från scen och television till film var nog nästan givet med tanke på att ett betydande antal andra komikers karriärväg också tog denna bana under 1950-talet. Med läromästare som Cid Caesar och kollegor som Carl Reiner och Neil Simon blev Mel Brooks snabbt ett eftersökt namn som manusskrivare.

Under ett antal år hade Brooks haft tankar och idéer om en musikalisk komedi om Adolf Hitler och nazitiden. Det var inte alldeles lätt att hitta producenter för en sådan kontroversiell idé, men 1967 hade Producenterna premiär. Filmen kretsar kring en ekonomiskt hårt ansatt producent som får förslaget att han skall ta in produktionsmedel för en så dålig pjäs att den läggs ner efter premiärföreställningen och att han då kan stoppa överskottet i sin egen ficka. Filmen blev en stor framgång men först efter att ha fått kultstatus på mindre biografer, inte minst i Sverige, där den efter en inledande tur på biograferna under sin originaltitel fick en ny titel: Det våras för Hitler. Detta namnbyte kom att betyda mycket för Mel Brooks filmer i Sverige, eftersom nästan alla hans efterföljande filmer kom att heta något på Det våras för....

En av de mest framgångsrika i filmserien blev Det våras för sheriffen (originaltiteln är Blazing Saddles). I denna når Mel Brooks nya komikerhöjder när han vilt svingar komikerperspektivet och parodierar en rad kända filmer från den amerikanska vilda västerngenren. För att nämna några: Ingen ängel (med James Stewart och Marlene Dietrich, Sheriffen (High Noon med Gary Cooper och Grace Kelly) och Sergio Leones Harmonica – en hämnare (Once Upon a Time in the West). Filmen blev en stor internationell succé och en av de mest inkomstbringande på den amerikanska marknaden 1974.