Lebanon

Har man anlag för klaustrofobi är filmen Lebanon inget att rekommendera. Hela filmen utspelas inuti en israelisk stridsvagn vars unga besättning har fått marschorder mot Libanon under kriget i början av 1980-talet. Vi får ta del av deras upplevelser och erfarenheter, vilka skildras på ett så starkt och gripande sätt att även publiken i biosalongen känner av värmen, den dåliga luften - stanken i deras skitiga plåtlåda! - och nästan själva kan uppleva känslan av att alla nervtrådar är spända till bristningsgränsen och mer ligger utanpå kroppen än på sina normala platser. Så nära In Real Life man kan komma på film idag.

Filmens regissör, Samuel Maoz, är också den som upplevt dessa händelser själv. Detta medverkar säkerligen till den oerhört täta berättelsen där verklighetens krig och vad det innebär, ställs mot de unga killarnas naiva syn på vad deras utbildning egentligen skulle få för konsekvenser - om det skulle bränna till.

Förra året kunde biopubliken stifta bekantskap med Waltz With Bashir som också skildrar Libanonkriget. Tillsammans med Lebanon utgör dessa omskakande filmer sammansatta och inträngande skildringar av hur krig påverkar individen (om man överlever) på ett sätt som lämnar både kroppsliga och mentala ärr. För livet.