Kalle och änglarna
Filmen visades på Odéon.
Den debuterande norske regissören Ole Bjørn Salvesen har lyckats med att göra en varm, underhållande och något så pass ovanligt som en samtidigt jordnära och poetiskt framtonad film. På ett mycket sympatiskt sätt ror han iland uppgiften att berätta historien om Kalle och hur han blir kompis med en ängel som skadat vingen när denne under en storm störtat i ett träd.
Det låter ju som en ovanlig historia för att komma från Norden, men glädjande nog har den många kvaliteter som gör den till en positiv upplevelse. Att skildra en liten killes tankar och reaktion på livet och döden efter det att hans far hastigt förolyckats, är ingen lätt prestation. Här blandas humor med allvar, de äldres värderingar och synsätt med barns och ungdomars och hur man ur allt detta lär sig en smula om att växa och förstå.
Kalle och änglarna är berättad på ett enkelt och rättframt sätt där alla roller, både verkliga personer och änglarna i filmen, framställs nedtonat och klarsynt. Till god hjälp är självklart de skådespelare som anlitats, bl.a. Helge Jordal och Tom Bech Letessier som gör Kalle på ett spontant och chosefritt sätt.
År: 1993
Regi: Ole Bjørn Salvesen
I rollerna: Helge Jordal, Karl Sundby, Petter Width Kristiansen, Tom Bech Letessier, Unni Kristin Skagestad
Speltid: 1 tim 31 min
Åldersgräns: Barntillåten
